Sjukskrivning och försäkring — vad gäller? Guide 2026

Sjukskrivning — ekonomisk verklighet

Ingen planerar att bli sjuk. Men statistiskt sett drabbas de flesta av någon form av sjukskrivning under arbetslivet. Och den ekonomiska konsekvensen kan bli betydande.

Sveriges socialförsäkringssystem ger grundskydd, men det räcker sällan till full inkomst. Utan kompletterande försäkring kan en längre sjukskrivning innebära att du tappar 20–40 procent av din inkomst.

I den här guiden förklarar vi exakt vad som gäller vid sjukskrivning, hur mycket du får från Försäkringskassan och vilka försäkringar som kan fylla luckorna.

Sjukpenning från Försäkringskassan

Dag 1: Karensdag Ingen ersättning alls. Du förlorar en dags lön.

Dag 2–14: Sjuklön från arbetsgivaren Arbetsgivaren betalar 80 procent av lönen. Ingen övre gräns.

Dag 15–364: Sjukpenning från Försäkringskassan 80 procent av SGI (sjukpenninggrundande inkomst). MAX: 80 procent av 10 prisbasbelopp = ca 28 000 kr/mån (2026).

Dag 365–549: Fortsatt sjukpenning (75 procent) Ersättningen sänks till 75 procent av SGI efter 365 dagar.

Dag 550+: Sjukersättning (permanent) Om du aldrig kan återgå till arbete kan permanent sjukersättning beviljas. 64,7 procent av antagandeinkomst.

Räkneexempel: Månadslön: 45 000 kr Sjukpenning dag 15+: 80 procent av max 28 000 kr = ca 22 400 kr Inkomstbortfall: 22 600 kr/mån

För den som tjänar över taket (ca 35 000 kr/mån) blir gapet betydande.

Kompletterande sjukförsäkring

Det finns flera sätt att fylla inkomstgapet vid sjukskrivning:

1. Kollektivavtalad sjukförsäkring (via arbetsgivaren): De flesta kollektivavtal inkluderar komplettering: - AGS (arbetare via LO): 10 procent av lön dag 15–360 - ITP Sjukpension (tjänstemän via PTK): 10–65 procent av lön över tak

2. Individuell sjukförsäkring: Tecknas privat och kompletterar upp till 90 procent av lönen. - Kostnad: 200–800 kr/mån - Viktigt: karenstid varierar (30, 60 eller 90 dagar)

3. Inkomstförsäkring (via facket): Många fackförbund erbjuder inkomstförsäkring som täcker gapet. - Ingår ofta i fackavgiften - Tidsbegränsad (vanligtvis 12–24 månader)

4. Sjuk- och olycksfallsförsäkring: Kombinerar sjukdom och olycksfall i samma försäkring. - Bredare skydd men dyrare - Ersätter vid bestående men och arbetsoförmåga

Vår rekommendation: Kontrollera vad du har via arbetsgivaren FÖRST. Komplettera sedan med individuell sjukförsäkring om gapet är stort.

Sjukskrivning som egenföretagare

Egenföretagare har sämre grundskydd:

Karenstid: 7 dagar (standard) Egenföretagare kan välja 1, 14, 30, 60 eller 90 karensdagar. Fler karensdagar = lägre egenavgift.

Sjukpenning: 80 procent av SGI SGI baseras på din förväntade inkomst. Viktig: SGI kan vara lägre än din faktiska inkomst om du har varierade inkomster.

Ingen sjuklön från arbetsgivare Du är din egen arbetsgivare — ingen betalar sjuklön.

Ingen kollektivavtalad komplettering Du har ingen AGS eller ITP.

Rekommendation: 1. Välj 1 karensdag (kostar mer i egenavgift men ger skydd direkt) 2. Teckna individuell sjukförsäkring 3. Ha minst 3 månaders buffert på företagskontot 4. Överväg inkomstförsäkring via fackförbund (om du är med)

Som egenföretagare är sjukförsäkring bland de viktigaste försäkringarna du kan ha.

Skydda din inkomst — checklista

Steg 1: Kartlägg ditt nuvarande skydd - Kontrollera kollektivavtal (AGS, ITP) - Fråga arbetsgivaren om kompletterande skydd - Kontrollera fackförsäkringar

Steg 2: Beräkna gapet - Jämför nuvarande skydd med 80–90 procent av lönen - Särskilt viktigt om du tjänar över taket (ca 35 000 kr/mån)

Steg 3: Fyll luckorna - Individuell sjukförsäkring om gapet är stort - Olycksfallsförsäkring som komplement - Inkomstförsäkring vid arbetslöshet

Steg 4: Bygg buffert - 3–6 månaders utgifter på sparkonto - Skyddar mot karenstid och väntetider

Steg 5: Se över årligen - Löneförändringar påverkar gapet - Familjesituationen kan ändras - Nya försäkringsalternativ tillkommer

Att bli sjukskriven är påfrestande nog — ekonomisk stress gör det värre. Med rätt försäkringsskydd kan du fokusera på att bli frisk.